”Meningen med livet? Att ta vara på dagen och att se till att njuta fullt ut i nuet, för snart är det slut!”, så sammanfattade radioprofilen Thomas Nordegren den uppmärksammade konstellationen Bellman - Khayyam, The Caravan of Life. Och han får medhåll av den iranska sångerskan Mahsa Vahdat:

-Vinet i de persiska dikterna är en symbol för frihet och för att man ska ta vara på det man har. Gud kan man finna i kyrkor och moskéer, men också på puben. Livet är så kort och skört. Det visste både Khayyam och Bellman, konstaterar hon när vi ringer upp henne i Teheran.

Bellman - Khayyam, The Caravan of Life skapade rubriker där den drog fram i Sverige och Norge under 2014. En märklig blandning av nationalskalderna Carl-Michael Bellmans samt den persiske 1100-talspoeten Omar Khayyams poesi och musik. Den senare inte lika välkänd för en svensk publik, men persisk världskändis. Han var inte bara verksam som poet, utan var även matematiker och astronom. Hans diktning handlar ofta om helvetet och paradiset, inom oss. Han söker förstå människans natur utan att väja.

Bellman och Kayyam når oss genom århundradena med sina skarpsynta, realistiska och samtidigt känsliga skildringar av livet…och döden. De skildrar alkoholrus, sex och vänskap, men också likmaskar och dödsångest.

På den mörka scenen; Masha Vahdats dunkla, sträva och kompromisslösa röst. ”Märk hur vår skugga”, på persiska singlar ned som tungt regn över publiken och kommer med en hälsning långt bortifrån, någon annanstans, någon annan tid och ändå precis här och nu.

Lägg till en nypa svensk folksjäl representerad av jazzgiganten George Riedels musik och ackompanjemang, samt Sarah Riedels visröst som närmast kan liknas vid skör morgondagg på en uppländsk sommaräng.

De första tonerna ger upphov till en omtumlande upplevelse, även för en van musikalisk allätare. Sarah Riedel och Mahsa Vahdat, sida vid sida. Röster som kontrasterar varandra som natt och dag. George Riedel är ryggraden i bakgrunden på sin kontrabas. På scenen också norske Tord Gustavsen vid pianot, nyckelharpisten Erik Rydvall och persiska neyspelaren Pasha Hanjani. Den sistnämnde får sin flöjt att ömsom låta som en lärka, ömsom som en väsande orm. Iranskt och svenskt vemod i en förunderlig mix.

Publiken är trollbunden. Intensiva applåder. Ridå.

I Iran kan Mahsa Vahdat inte framträda inför en publik bestående av både män och kvinnor. Efter den islamiska revolutionen 1979 förbjöds det, eftersom det anses gå emot islam. En kvinna får däremot sjunga i ett slutet sällskap. Mahsa Vahdat har valt att bo kvar i Iran och verka därifrån, men hon reser ofta och har hela världen som arbetsfält.

-En del av Bellmans sånger har berört mig mycket. Märk hur vår skugga sjunger jag fortfarande. Den ger mig lugn och tillförsikt, säger hon.

Även George Riedel, mest känd från ”Jazz på svenska” med pianisten Jan Johanson, lärde sig mycket nytt av projektet. Han fick inte bara stifta bekantskap med Khayyam, utan också med helt nya sidor av Bellman.

-Min bild av Bellmans texter har varit att det nästan bara handlat om berusning och persongalleriet med prostituerade och försupna människor. Men efter att ha jobbat med det här projektet har jag förstått att det finns en djupare filosofi och syn på livet i hans texter. Speciellt i kombination med att ha jobbat med Omar Khayyams texter, berättar Georg Riedel för Sveriges Radio.

Persiska tolkningar av Bellman, men också nya melodier skrivna av Riedel.
-Jag fick översättningar av texterna av Kayyan och har skrivit några melodier i orientalisk stil blandat med min personliga stil. Jag har vågat mig på att använda Bellmans mindre kända texter och skrivit mina egna melodier till, säger han.

Bellman - Khayyam, The Caravan of Life producerades av Re:Orient tillsammans med Erik Hillestad. Serien fick stöd av Statens Musikverk och Stockholms stad.

Av: Nathalie Beser